Suomeksi
 

Öarnas historia

Allmänt
Gammal bosättning
Fornminnen och värdefulla naturobjekt
Arkitektur och traditionell hantverksamhet
Vrak i våra vatten
Filmer och konst

Allmänt

Stora Lövö delägarlag består huvudsakligen av tre större öar i Esbo Sommarö vackra arkipelag. Dessa är Stora Lövö, Lilla Lövö och Sumparen. Stora Lövös ursprungliga namn var (Stora) Lövön, år 1567 Löfföön, år 1596 Löföö och år 1750 Stor Löfö. Lövö är ett vanligt namn på Nyland och det har säkert hänvisat till lövskog. Det finska namnet Lehtisaari är en översättning av det ursprungliga namnet och figurerar på kartor sedan år 1930. Lilla Lövö var i slutet av 1600-talet Löfförn och år 1750 Lill Löfö. Sumparen har på gamla kartor i slutet av 1600-talet namnet Såmper, år 1777 namnet Sumparen och år 1872 namnet Sumparn. På folkspråk heter ön Sumparn och man tror att namnet hänvisar till fisksumpar och fiskhandel. På den vänstra bilden uppe i mitten Stora Lövö och på den högra bilden i mitten Sumparen. Öarnas urgamla historia kommer att skrivas närmare av öborna inom den närmaste framtiden.



Gammal bosättning

På Lilla Lövö västra sida finns det en ingravering i berget vilken berättar hur det kom ester till Lövöarna för tvåhundra år sedan. I ingraveringen nämns prosten Elias Cajander som verkade som kyrkoherde i Esbo år 1744-1773. Ester var det åren 1776-1780 på Lövöarna tilsammans 6 familjer vilka bestod av 19 medlemmar samt dessutom 2 ensamstående. De ensamstående esterna var oftast drängar och pigor, de med familj var framför allt fiskare.

Ingraveringen i berget lyder ungefär följande:
1753 antog prosten Elias Cajander 2:n2 hushåll ester att bo på denna ö. I juli byggde man ett boningsrum – 1760 byggde man en 3 rums byggnad med välv källare och kryddgård.






Fornminnen och värdefulla naturobjekt

Värdefulla fornminnen på öarna är den stora stenåkern på Stora Lövö. På ön Sumparen finns också en mindre stenåker.

Fina fornminnen är också jättegrytan på Sumparen och det stora smulstensblocket på Stora Lövö.

Andra fina naturobjekt på öarna är fladan mellan Lövöarna och den lilla skogsbygden med klibbalar på Lilla Lövö vilken är som naturtyp liten till mängden men värdefull.



Arkitektur och traditionell hantverksamhet

Villan i äkta jugendstil på Lilla Lövö representerar den fina villaarkitekturen från århundradets början. Affärsmannen Arvid Zilliacus köpte tomten år 1903 vart arkitekten Karl Lindahl planerade villan år 1910. Villan och de andra byggnaderna på tomten har varit länge ägda av ett finskt storföretag är nu fint renoverade.






Gammal fin traditionell hantverksamhet representerade Tuomelas småbåtsvarv som byggde fina träbåtar på ön Sumparen ända in på 1960-talet.



Vrak i våra vatten

Det finns några vrak i vattnen kring våra öar. I höststormen 1972 sjönk en namnlös, av bogseraren Maija dragen pråm söder om öarna, mitt emellan Kytö och Rysäkari. Eftersom vraket inte blev på farleden och inte störde annan trafik, beslöt man att lämna det kvar som vrak.

Väster om ön Högkopplan finns det i stupet rester av bottnet av ett segelfartyg samt en trålare av trä vilken är sprucken i längdriktningen i tre delar.

Också väster om ön Vargen finns det resterna av ett gammalt trävrak på ca. 10-17 meters djup. Denna är jakten Alexandra som sjönk 8 januari 1961. Alexandra var bygd i Strömfors på Reimars varv och gick på grund vid Tobakspungen nära ön Vargen. En lokalbo såg grundstötningen och skyndade till platsen för att hjälpa.



Filmer och konst

På öarna har också filmats en del av Jörn Donners film ”Här börjar äventyret” från år 1965 med Matti Oravisto och Harriet Andersson i huvudrollerna. Den till stämningen något dystra filmen berättar om ett komplicerat förhållande mellan en svensk modedesigner och en finsk arkitekt. Filmen var den mest framgångsrikaste år 1965 mätt med förevisningsgånger, utlandsförsäljning och priser. Förutom statens filmpris fick filmen Jussi-priset för både manuskript och kvinnosidoroll samt några svenska priser.











Konstnär Magnus von Wright (1805-1868) har målat ett dubbelsidigt skisserat strandlandskap av Löfö år 1865, en halvfärdig stuga på Lövöarna år 1867 som tillhör Antells samling samt ett standlandskap av Lövöarna 1867 som tillhör Hovings samling. En bild av denna fina tavla hittas här. Alla dessa tavlor förvaltas av Ateneum. Hos Esbo stadsmuseum finns dessutom en tavla målad av okänd konstnär som föreställer Lövöarnas fiskesamhälle ungefär från år 1900.